Betyg och betygskriterier
Elever i grundskolan får betyg första gången i slutet av höstterminen i årskurs 6. Sedan får eleven ett nytt betyg i slutet av varje termin fram till våren i årskurs 9 när slutbetyget sätts. Det är med slutbetyget elever söker vidare till gymnasieskolan.
Hur sätter lärare betyg?
Film för elever: Hur sätter lärare betyg? (tid 5:39 minuter)
Den här filmen vänder sig till dig som är elev i grundskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux och vill ha information om hur det går till när lärare sätter betyg. Filmen förklarar betyg och betygssättning på ett enkelt sätt och tar även upp vanliga missförstånd kring hur betyg sätts.
Film för vårdnadshavare: Så går betygssättning till (tid 7:30 minuter)
Den här filmen vänder sig till dig som är vårdnadshavare och som vill veta mer om hur lärare sätter betyg.
Terminsbetyg och slutbetyg
Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Terminsbetyg sätts bara i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen som gått. Elever får ofta inte undervisning i alla ämnen varje termin.
Slutbetyg är de betyg eleven får när hon eller han slutar grundskolan i årskurs 9. Det är de betygen eleven använder när hon eller han ansöker till gymnasieskolan.
Ansökningarna till gymnasieskolan börjar redan på hösten. Därför får elever i årskurs 9 ett preliminärt antagningsbesked utifrån terminsbetyget på höstterminen i årskurs 9. Men det är utifrån slutbetyget som den definitiva antagningen sker.
Betygskriterier i varje ämne
Undervisningen i skolan utgår från ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll. I varje ämne och kurs finns det också betygskriterier. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne.
Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A. Vid betygssättningen gör läraren en sammantagen bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för något av dessa betyg.
Läraren sätter betyget D eller B om den sammantagna bedömningen är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen E och C eller C och A.
För betyget E (och betyget Godkänt) krävs det däremot att eleven har kunskaper inom samtliga delar av betygskriterierna för betyget E.
Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg. Det betyder att en elev kan få ett A i betyg redan i årskurs 6 eller 7. Läraren sätter ett nytt betyg varje termin, så om en elev får betyget A i ett ämne i slutet av vårterminen i årskurs 6 betyder inte det att eleven automatiskt har ett A i det ämnet i slutet av höstterminen i årskurs 7. I gymnasieskolan får elever betyg när en kurs är avslutad.
Kurs- och ämnesplaner i skolan
Betygskriterierna för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan finns i kurs- och ämnesplanerna.
Hur lärare sätter betyg
Lärare sätter betyg utifrån vad en elev kan i förhållande till betygskriterierna i slutet av en termin i grundskolan och efter avslutad kurs i gymnasieskolan. Lärare utgår då från relevant information om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Inget enskilt prov, inte ens de nationella proven, kan ensamt avgöra ett betyg. Men ett nationellt prov ska särskilt beaktas av läraren. Det betyder att läraren inte kan bortse från en elevs resultat på ett nationellt prov om det inte finns särskilda skäl för det. Ett nationellt prov har större betydelse för lärarens bedömning än andra prov och uppgifter eleven får i skolan.
Det finns inga regler för hur lärare ska använda sig av betygsbeteckningarna på olika prov och uppgifter. Sådana ”betyg” är inte betyg i skollagens mening. Det kan vara bra att känna till att när lärare sätter termins- eller slutbetyg summerar de inte elevers ”betyg” på prov och uppgifter utan gör en sammantagen bedömning av vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna. Det kan till exempel innebära att en elev som fått ”betygen” C, A, A, A och A på olika prov och uppgifter kan få betyget A i betyg. Det kan också innebära att det blir ett annat betyg.
Bedömningar är till för att stödja elevers kunskapsutveckling ända fram till att betyget sätts, och det är inte meningen att en elev ska behöva prestera på topp hela tiden. En enskild bedömning kan i regel inte ensamt avgöra en elevs betyg.
F-varning eller betygsvarning
F-varning eller betygsvarning är inga begrepp som används i de lagar och regler som finns om skolan. Däremot står det i läroplanen att läraren ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och informera dig som elev och dina föräldrar om hur det går i skolan. Det är förstås extra viktigt om en elev riskerar att inte lära sig det som krävs för att få ett godkänt betyg.
Den här informationen kan skolan ge både skriftligt och muntligt, till exempel genom utvecklingssamtalet.
Om en elev riskerar att få ett underkänt betyg ska eleven skyndsamt få stöd i form av extra anpassningar. Det kan även vara så att eleven är i behov av särskilt stöd och då behöver läraren anmäla detta till rektorn.
Mer om extra anpassningar och särskilt stöd
F-varning är som sagt inget som beskrivs i skollagen eller i andra lagar om skolan, men utgångspunkten är att skolan behöver kommunicera med dig som elev och dina vårdnadshavare om du riskerar att inte nå minst betyget E. Men, det står heller ingenting i skolans lagar och regler om att din lärare inte kan sätta ett F i betyg utan att först ha informerat om det.
Rätt att få ett betyg motiverat
Läraren behöver kunna förklara på vilka grunder betyg sätts och stimulera och ge elever återkoppling i skolarbetet. Om en elev eller elevens vårdnadshavare ändå vill få information om skälen för ett betyg har ni rätt att få det av läraren som satt betyget.
Om elever eller vårdnadshavare önskar ska läraren också kunna förklara vad som varit avgörande när läraren satt ett visst betyg. Det betyder inte att läraren behöver förklara hur varje prov eller uppgift bedömts.
Om det blivit fel
Det är inte möjligt att överklaga ett betyg, men en lärare kan ändra ett betyg om det visar sig att ett betyg är uppenbart fel. Det kan till exempel komma fram att läraren missat ett bedömningsunderlag eller att det skett en förväxling av elever.